söndag 2 september 2007

Sisådär femtio gäster

Det är dagen efter, inte dagen före. Före festen fanns inte femtio fokuserade femtioårskalasgäster i familjens femrummare. I går kväll infann de sig, men de var inte där alla femtio på en gång, utan det var en strid ström av sorl under dagen medan solen sken och stämningen låg på vad man i Sims2 Nattliv kan jämföra med en "Drömdejt" - jodå.

Släkt och vänner, alla som vi känner. Alla var här, nästan, för femtio är värt att fira. Pappas femtioårsdag började med sång och kaffe på sängen. Sången var en omgjord version av "Solen skiner idag - ba-ram-ba-ra-bam - å ja mår ganska bra - å ja tror nog att - det beror på att - ja tar studenten idag" av Viba Femba, och min version löd:

Solen skiner idag och han mår ganska bra, och jag tror nog att det beror på att han fyller år just idag.

Det är lättast att ta en sång som inte är så födelsedagsaktig i det här hemmet, för jag står oftast som ensam sångare, de gånger det är pappa som det sjungs för åtminstone. Men, men, det gick bra, frukost avklarades och fixandet kom igång.

Familjen, närmaste släkten kom, farmor och farfar med en stor herrgårdsklocka i all sin stas. Några timmar senare byttes en efter en ut och vännerna från kyrkan kom - och sedan en välbehövlig paus mellan kyrkfolket och orienteringsfolket som gav möjlighet till andhål och pyssel med Bensons en stund.

Så till orienteringsfolket, som med åren kommit att bli goda vänner inte bara till pappa utan även till familjen. Orienteringen är inte längre något jag företar mig, men likväl ser tillbaka på barnaåren (samt några ungdomsår), kanske tio år av mitt liv, som härliga veckor, träning som varvades med tävling och en del fina vänner där ute i skogen - i varierad terräng - i alla väder.

Kvällen blev ung, åtminstone för mig, eftersom jag runt 22 inte hade mer ork. Endast i stående position gick det att hålla ögonen öppna, knappt ens det. Ett "Tack och adjö" till härligt glatt folk och därefter öronproppsisättning.

Tror jag somnade ifrån en hel del trevligheter, som att sitta till bords med sköna människor som skrattar gott åt saker och åt varandra, lika mycket med varandra. En alldeles jättelyckad dag för min far som nu blivit 50.

Dags för frukost. Och en ny dag - en lugn sådan.

Inga kommentarer: